IMG_1601 3

måndag. svårt att vara människa

psykeveckan inleds. ska prata i Skellefteå. har förberett mitt tal länge. det är svårt att vara människa.  handlar mitt tal om. nervös och taggad.  mycket viktigt jag vill säga.

snön rasar ner. hur ta sig dit. ta bussen.

min vän Helena ska med. tryggt

för mig

svårt att vara människa

har av misstag valt en buss som går en inlandsväg,

en omväg en krokväg.

vi hade fått en fantastisk sightseeing

runt i halva Västerbotten. ja,

om det nu bara inte vore

så mörkt.

inte ätit middag. åksjuk.

i Skellefteå. sminkar mig på toaletten. deo. klackeskorna.

på scenen. gör mitt jobb och har ju givetvis stängt av mobilen, för det gör en vettig människa som föreläser.

20.30 ringer min mobil, på scenen. dör. pinigt. jag har stängt av den.

lovar alla och det är larmet som går

för att påminna om att barnen ska i säng och en av dem få salva innan natten.

det är svårt att vara människa.

föreläsningen  slut 21.00 och dörren låses automatiskt. mobil och plånbok är på scenen.

sista bussen hem går 21.30.

måste åka.

utan.

Helena får betala min bussresa.

Faster betalar min lokalbussbiljett

ingen kan nå mig

hemma kl 01.00.

fortfarande inte ätit middag.

Fastrar, mostrar och Helenor är bra att ha.

 

tisdag. en kvinna som heter Ida

vaknar

utan mobil och plånbok. barnen till skola. Moster ringer på hemtelefon. har hittat en morgontidig snäll vaktis på Skellefteå campus och sedan skickat mina saker med en bil som ska till Umeå. en kvinna som heter Ida. ska jag träffa på arbetsförmedlingen i Umeå kl 9.30 kan inte betala bussen. tar bilen. kan inte betala parkering. parkerar olagligt.

Ida är sen. men hur ser hon ut?

står på arbetsförmedlingen och väntar länge måste ju förklara vad jag gör där,

för hjälpsamma människor

”Väntar du på någon”

”Ja, en som heter Ida”

”Är det en handläggare?”

”Jag vet inte”

till slut

har mina saker.

tack Ida.

och moster!

 

onsdag. meningsfullt arbete

Trump har vunnit valet. stora arga versaler i skallen. AAAH! GAAAH!  inte gå upp. vad händer nu. vad berätta för barnen. vill inte

börja gråta.

vill

hålla ihop.

säger att det är viktigt att vi ger oss iväg och kämpar för en bättre värld. vi behövs. tror på mig själv. nu. känner kampviljan växa

på väg mot kontoret.

så glad för att  har ett arbete som känns så meningsfullt. Write your self!

ler mot folk på bussen.

men.

nåväl. måste bokföra. momsredovisningen ska in. 100 verifikat att ta i tu med innan måndag.

”Mamma bara jobbar och jobbar”

”Jo jag vet!”

 

torsdag. mamma varför måste du jobba hela tiden?

Fortsätter bokföra. förbereder föredraget till Måbrafestivalen.

glömmer äta lunch.

ljusfest på barnens skola

 

fredag. ugglan i trädkojan smygjobbar

Leonard Cohen är död. lyssnar på Sisters of Mercy, Future, Anthem. gråter. bokför.

”There is a crack in everything. That’s how the light gets in”. tänker the crack, och the light. känner mig som the crack.

sprucken.

förbereder förträffligt föredrag.

inhandlar fyra födelsedagspresenter till barnkalas.

ska åka till barnkalas med barn.

kör sönder bilens vänstra sidospegel.

skjutsar tre barn till kalas. inte lita på GPS. och 40 minuter försent.

på kalas. utklädd till uggla, sitter i en trädkoja. passar på att svara på mail med mobilen.

ugglan i trädkojan smygjobbar.

åker hem

med värdinnans täckbyxor på mig.

förlåt.

 

lördag: hjärnan lägger av

måbrafestival.

föreläser. går på föreläsning.

bussen till Sikeå klockan 17.30. knaprar på choklad med hasselnötter. får man det på bussen? hjärnan har lagt av. håller på att missa busshållplatsen.

äter. mår

bättre. ett litet tag. somnar medan familjen ser Hela Sverige bakar.

nattar barn

sovande. förflyttning till

egen säng

drömmer om min pappa

för första gången på mycket länge. ringer pappa. i drömmen. orolig för pappa. i drömmen. vad gör pappa?

 

söndag. anar mitt undermedvetna att det är farsdag?

vaknar av att sängen skakar. tror det är jordbävning. det är min make skrattar åt Mr Bean som han kollar på sin mobil.

skrattar inte.

somnar om.

drömmer om pappa. anar mitt undermedvetna att det är farsdag?

nej.

vaknar av att min make försynt frågar om jag och barnen vi ska fira honom på farsdag.

oj. jag ligger bredvid en far. dock inte min utan mina barns.

skam. så dåligt. kliver upp.

brygger kaffe

inget farsdagsaktigt alls har jag planerat till mina barns far.

inte barnen heller.

gråter lite vid frukostbordet.

hoppas på en vändning vecka 46